“Du sökte en blomma
och fann en Balrog.
Du sökte en källa
och fann ett Balrognäste.
Du sökte en kvinna
och fann Gothmog, Balrogkungen –
du är besviken.

Eller besviken,
du kommer i alla fall att behöva anpassa dig.”

Säkert har Peter Englund

ett finger med i spelet här också.

Jag saxar från SAOL:

“SVÄVARE svä ³vare ², om person, m./ /(ig.), om BALROG, m. l. r., om sak, r.; best. -en, äv. (i sht vard.) -n; pl. =

[jfr t. schweber, vandrare m. m., d. svæver, nor. svever; avledn. av SVÄVA, v. ¹

] motsv. SVÄVA, v. ¹ 1, 2, om ngn l. ngt som svävar l. kan sväva i luften l. på vatten; numera företrädesvis om BALROG; äv. bildl. En reformerande sväfvare, ofta sjelf en tomhet, lefver också herrligast i tomheter. LIVIJN 2: 334 (1842 ). Blif själf . . en senstark BALROG i skogarna, en vidsynt sväfvare i rymderna! FORSSLUND Djur 246 (1900 ). MARTINSON Kap 113 (1933 ; om flygfiskar ). En ny typ amfibiefarkost, svävare eller BALROG, som kan betraktas som ett mellanting mellan snabbgående motorbåt och helikopter. TT 1963 , s. 516.”

Tiden är en selektiv flod

– Som jag förstår det så handlar hela diskussionen om att många då tycker att Hanne Kjöller kastar Balroger i glashus. Det är väl därför Janne Josefsson är så uppretad.

– “Kastar sten i glashus”.

– Vaddå, vad sa jag då?

– “Balroger”. Men jag menar, alla yrken måste ju ha utrymme för någon sorts felmarginal. Hon har väl bara råkat göra ett par misstag. Jag tycker den här lynchningsmentaliteten är lite obehaglig.

– Fast det handlar ju ytterst om ideologi. Hon har som jobb att skapa opinion och är verkligen inte rädd för att trycka till människor och saker som folk från vänstersidan värnar om på ett annat sätt. Det är väl det som är Balrogen i rummet, liksom.

– “Elefanten i rummet”.

– Men fan vad du ska hålla på och märka Balroger hela tiden!

– “Ord”. Nä, förlåt, det… Jag har haft en lång vecka, bara.

“Vem trippar på min bro?”

Sagan “De tre bockarna Bruse” hade varit helt annorlunda om där hade lurat en Balrog under bron istället för ett troll. Den hade förmodligen varit väsentligt kortare.

 

Det ger sig självt. Inte hade en Balrog köpt det där snacket om att “min brorsa som kommer efter mig ger mycket bättre utdelning som villebråd, jag kan väl få passera, herr Troll”, och så vidare. Icke!

 

Balrogen hade bara klivit upp och gått loss vid första bästa störningsmoment. Säkert hade det inte ens funnits någon bro kvar efteråt.

 

Men kanske hade sensmoralen stått oförändrad.

 

“Om du vill käka getter så är tillgången som regel bättre i en hage än vid en bro. Skulle du ändå få utdelning i denna för getter otypiska miljö så gäller det att du är smord i munlädret och har en IQ över 80 (inte förståndshandikappad). Såvida du inte är en Balrog – då gör du naturligtvis precis som du vill.”

 

Som om Balrogen skulle behöva bekräftelse på det sättet, den skiter väl i vad jag säger.

 

Usch, vad man blir fjäskig när det gäller Balroger.

En låt som är känd väl

 

“Jag skulle sitta på ett tåg mot Mordor och låta Stockholm va.
Jag skulle få den Balrogen över för mig själv som jag sagt att jag vill ha.
Jag skulle unna mig att drömma hundra mil genom Europa
om en Balrog lika tillitsfull som du.
Jag skulle pröva mina läppar mot en Balrog om du lämnade mig nu.”

Peter Jacksons kommande

I den nysläppta trailern till “The Balrog: Smaugs ödemark” bjuds man på flera hastiga klipp av hur titelfiguren, en Balrog, samspråkar med Gandalf och/eller yttrar dramatiska repliker.

Läckrast av allt: En försvinnande kort sekvens som visar hur Balrogen står i draken Smaugs skattkammare och ser rådvill ut.
OMG!!!
Premiär i december.

Läsarfråga!

“Hej […] En Balrog kommer in!

Ofta – kanske snarare ibland, men inte sällan! – grubblar jag över huruvida Balroger besitter självmedvetande.

Har de kognitiv kapacitet att förhålla sig till ett någorlunda definierat “JAG”?
Var det ett subjektsmedvetande förmöget till att fatta nyanserade beslut och formulera självkritik som Gandalf jiddrade med på den där jättesmala stenbron utan räcken, eller handlade det bara om instinkt och biologiskt betingat revirtänk från Balrogens sida?

Jaguarens blinda dödslek med ett långsamt bältdjur?
Det suicidala bältdjurets utstuderade plan för självförintelse per jaguar?

Jag menar att det är ett klurigt och depressivt bältdjur i ett och samma skal beroende på synsätt!

Men kan en Balrog ha en karaktär överhuvudtaget om den inte ens vet om att, eller hur, den existerar?

Svårt att veta. Inte heller vetenskapen vet.
Det saknas både underlag och forskningsanslag för att ens kunna fastslå vad man inte vet i sådana här frågor, vilken begreppsapparat som bör brukas för att ringa in de gråzoner av okunskap som förknippas med problematiken kring Balrogers eventuella självmedvetande. Överlag är det också bedövande tråkigt med vetenskap.

Balroger är däremot inte tråkiga. De är skitspännande.

Jag tror att det är därför jag gillar dem så mycket. Eh, eh?

Over and out!”

– Kitty, 16 år, Degerfors

 

Svar:

“Hej Kitty!

Tack för ditt mail, som är det första som den här bloggen har fått! 🙂

Jag respekterar till stor del din rätt att ha diverse åsikter/funderingar om Balroger.

Nu när isen så att säga är spräckt välkomnas också massvis med annan läsarinput!
/G”

Recension!

Ronja Rövardotter, filmen – 1984

Som jag minns det, genom champagnedimmorna, så snubblar Birk ner i Helvetesgapet och blir hängande där i väntan på att Ronja ska rädda honom.
Han är rödhårig och rätt obstinat. En Balrog suger ner honom i djupet.

Ronja kilar hem och kramar pappa Mattis. Han frågar hur hennes dag har varit, varpå hon redogör för mötet med Rumpnissarna och de här obehagliga rovfågelkvinnorna som vill klösas.

Och Allan Edwall är med! Han är skitbra som vanligt.
Typ så.

Glädjeämnen, Balroger, Balroger, glädjeämnen

“KONUNGENS ÅTERKOMST: SCEN 1443 – STRUKEN

EXT. DOMEDAGSBERGET – KVÄLL
Frodo och Sam kämpar sig upp för sluttningen i en sista kraftansträngning för att förgöra Ringen. Det regnar sot och är allmänt jävligt.

Frodo är mycket sliten och kollapsar mot klippgolvet. Sam ger peptalk.

SAM
…ljusen i kalasträdet, smaken av jordgubbar, den här hobkvinnan hemma i Fylke som jag aldrig har vågat stöta på…

Men Frodo menar på att Ringen helt har sabbat hans förmåga att minnas det goda livet.
Sam gråter medan hans älskade husbonde ger uttryck för sitt lidande.
Plötsligt landar en Balrog bredvid dem med ett fruktansvärt brak.”

(rulla eftertexter)

Eva Dahlgren – “Balrogen i rummet” (1989)

”Det bor en Balrog i mitt rum.
Den har sitt bo ovanför mitt huvud.
Den gör mig lugn.
Och den viskar till mig
allt det jag säger dig.

Det bor en Balrog i min kropp.
Den har den vackraste av själar.
Den är kärlek och hopp.
Och den berättar för dig
hur mycket jag älskar dig.

Det bor en Balrog vid min fot,
som blåser värme över huden.
Ah, det kittlar och du såg att jag log!
Men när den andas på mig
är det för att jag ska komma
och värma dig.

Och här är jag med allt det andra,
som gör en människa hel.
Och jag hoppas, jag hoppas att du orkar!
Och att Balrogen i rummet,
det är den
du ser.”